Lycklig

Så är man tillbaka från skogen. Trött men lycklig eftersom det blev ännu ett lyckat äventyr. Jag hann nästan klart med sammetsrocken, det var bara halslinningen på fodret kvar att sy fast, så det ordnade dess ägare på egen hand ute i fält. Den blev jättefin!


Idag hade min lajvgrupp eftersnacksmöte nr2 på stan. Vi klämde in några besök på utvalda butiker och dessa böcker och papper inhandlades på Akademibokhandeln:

Jag måste göra lite reklam för Panduros nya katalog. Där kan man drömma sig bort i timmar! För att inte tala om hur mycket tid man kan filosofera bort i deras butiker.

Brödtips

Det finns en ny länk på Länk-sidan som heter Brödrecept. Där rekommenderas receptet Stekpannebröd som bakas i en stekpanna, gärna av gjutjärn, över en öppen eld. Jag rekommenderar er att provbaka hemma FÖRST eftersom det kräver lite teknik och mjölade händer för att degen inte ska bränna fast i stekpannan. Nygräddat bröd med en klick smör inmundigat i friska luften smakar smaskens!

Förberedelser

Två dagar kvar! Sen är det dax att ta sitt pick och pack och bege sig ut på äventyr! Jag sydde fast kantband på robens ärmar igår. Det blir fyra sömmar runtom men kan variera beroende på kantband. Den jag använder mig av här är 5 cm brett med sömvänliga rader 1mm och 7mm in från vardera sida. Har man ett smalare kantband kan det räcka med en söm från var sida och är det t.ex. 3mm kan endast en raksöm räcka. Men sån tur har jag inte denna gång. Det tar lite tid men då blir det snyggt också.

Bilden är lätt suddig men så var det ett tag sen jag använde min digitalkamera. Dess batteriladdare är på vift, troligtvis i en kartong i förrådet, så den måste jag hitta snart. Så, tillbaks till symaskinen! Utan att passera gå!

Skrivstuga

Idag skrev jag i min sång/notbok. Det är lite klurigt att skriva med en "riktig" penna och bläck, men efter ett tag fungerar det riktigt bra. Övning ger färdighet!

Jag skissade på placering av kantband på en mörkblå sammetsrobe som ska vara klar för äventyr om en vecka. Vanligtvis är sömnad av kantband det sista man gör på ett plagg men när det ska vara innertyg lär man sy dit kantbanden före innertyget. Funderar fortfarande på hur det ska gå till men det är väl bara att räkna ut avståndet från den tänkta kanten och sy fast bandet där. Återigen blir det till att nåla.

Foundz it

Jag hittade digitalkameran igår! Skönt! Då kan det komma att tas bilder från äventyret framöver. Min vän Maria har en digital systemkamera som ger mycket bättre bilder än min lilla Nikon Coolpix S210, så kanske kanske får jag sno nån bild där, om mina blir kassa. Ja, det är inte bara jag som gillar att klä ut sig och leva i en fantasivärld några dar. Vi är en hel del ute i vårt avlånga land. Fler än 1200st.

Många nålar blir det! Icke att underskatta nålning. Det tar extra tid men så kan resultatet bli extra bra också.

Man kan göra mycket kul med Cernitlera. Denna spånade jag fram igår. Hade ingen plan alls så det blev en klokrok. Säg det tio gånger den som kan!

Kragpyssel

Det är inte så lite klurigt att få till en krage i lagom storlek på en klänning. Kan ni stava till improvisation? Jaja, det blir nog bra i slutändan. Det ska in härligt rosamönstrat foder också innan jag tar en slutbild.

Detta blir den andra och förhoppningsvis sista upplagan av handskriven sång-/notbok jag börjat med. Den förra hade för få sidor och denna boks sidor är lätt gulfärgade från början så bläcket flyter inte ut lika mycket på sidorna som de gör på théfärgade sidor. Det kan i och för sig bero på bläckkvalitén. Blir den bra kommer den få följa med på många äventyr framöver. Dess storlek är A6 och eftersom den ser rätt neutral ut kan den nog användas av både soldat såväl som en adel.

Kamerakrux

Så. Jag har slarvat eller städat bort min digitalkamera. Den får dyka upp när den behagar för jag har ju kamera i mobilen! Har ingen blixt men men, det är inget som inte går att lösa med en riktbar skrivbordslampa. Jo om man måste ta kort på natten förstås, i fält. Hrm. Då har jag två veckor på mig att finna digitalkameran då!

Mina vänner

1991 fick jag min första symaskin, en Huskvarna Claire, av min mormor. Lyckan var stor och bland mina första alster var en ljusgrön fuskmoccakavaj.

Den har fungerat bra och peppar peppar bara varit in på lagning EN gång på alla dessa år och det var när den tuggat sig igenom två vadmalsmantlar och två vadmalsstruthättor, i början av min lajvkarriär.

Den har nu efter 20 år i tjänst fått en kompis, en Brother Innovis 1250.

I ungefär en månad fick Claire vila tills jag insåg att jag faktiskt kunde köra båda maskinerna samtidigt och få mer sytt!